Hypotekslån

I vissa fall är det inte praktiskt lämpligt att låta långivaren förvara panten för ett lån tills lånet är slutbetalt, till exempel om man vill låna pengar för att köpa en fastighet, ett skepp eller ett flygplan.

För att lösa detta kan man använda sig av en hypotekarisk pant. Istället för att överlämna själva egendomen till långivaren får långivaren ett pantbrev och egendomen intecknas. Förr i tiden användes fysiska pantbrev i Sverige, men numera är elektroniska pantbrev (datapantbrev) mycket vanligare. För fastigheter har datapantbrev i princip helt ersatt bruket av fysiska pantbrev, och har man ett gammalt fysiskt pantbrev för en fastighet bör man kontakta Lantmäteriet för att få det omgjort till ett datapantbrev.

Om du inte hittar den information du behöver i denna artikel så rekommenderar jag att du besöker Hypotekslån.nu som erbjuder mycket mer information om ämnet.

Fastighetshypotek

Det är mycket vanligt att man i Sverige köper en fastighet med hjälp av ett bostadslån och sätter fastigheten som säkerhet för detta lån. Lånet är ett hypotekslån, men det pantbrev som används är vanligen inte ett fysiskt pantbrev utan ett så kallat datapantbrev som finns registrerat hos Lantmäteriet.

Enligt statistik från år 2016 utgjorde pantbrev hos Lantmäteriet säkerhet för fastighetskrediter vars sammanlagda intecknade värde uppgick till närapå 3 500 miljarder kronor.

I Sverige brukar pantbrev utfärdas inom fastighetens taxeringsvärde. Undantagsvis utfärdas istället pantbrev över fastighetens taxeringsvärde, så att även en bit av utrymmet mellan taxeringsvärdet och marknadsvärdet utnyttjas. (Endast möjligt om det finns en sådan skillnad att utnyttja.)

Om ett pantbrev är utfärdat nära nuvarande marknadsvärdet eller till och med över nuvarande marknadsvärde brukar man i vardagsspråk säga att det är ”över skorstenen”. Om detta pantbrev i sin helhet används som säkerhet för ett lån är fastigheten ”intecknad över skorstenen”.

Praktiska frågor rörande pantbrev för fastigheter

Det är Lantmäteriet som hanterar pantbreven för fastigheter i Sverige. De har ett register där pantbreven registreras elektroniskt, så kallade datapantbrev. Om man har ett fysiskt pantbrev från förr i tiden bör man kontakta Lantmäteriet för att få det omvandlat till ett datapantbrev.

Om man beviljas ett hypotekslån hos en bank eller annan stor lånegivare brukar denna sköta om den rent praktiska administrationen kring pantbrevet och se till att inteckningen registreras.

Registerutdrag

Om du är registrerad ägare till en fastighet kan du kontakta Lantmäteriet för att få ett utdrag ur pantbrevsregistret. Om någon annan ska begära uttag å dina vägnar krävs en fullmakt från dig, eftersom innehållet i Pantbrevsregistret är sekretessbelagt enligt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 31 kap. 6-7 §.

Registerutdrag visar vem eller vilka som är innehavare av datapantbrev för fastigheten.

Kostnader

Lantmäteriet tar ut en fast och en rörlig avgift per uttaget pantbrev. Den fasta avgiften (expeditionsavgiften) ligger i skrivande stund på 375 kronor. Den rörliga avgiften är 2% av pantbrevsbeloppet.

Den fasta avgiften går till Lantmäteriet, medan den rörliga avgiften går till statskassan.

Inteckning i utländsk valuta

Förr i tiden kunde fastigheter endast intecknas i svensk valuta, men den 1 juli 2004 ändrades regelverket och Lantmäteriet ombesörjer sedan dess även inteckningar i utländsk valuta. Det går alltså att till exempel låna pengar i valutan euro och ha inteckningen i euro.

Det är fortfarande förhållandevis ovanligt att inteckningar hos Lantmäteriet sker i någon annan valuta än svenska kronor. I skrivande stund finns det ungefär 320 sådana inteckningar hos Lantmäteriet.

Pantbrevsystemet

Pantbrevssystemet (PBS) för pantbrev i fastigheter och tomträtter administreras av Lantmäteriet och består av ett pantbrevsregister och ett handläggningssystem.

Samtliga stora svenska banker och kreditinstitut är anslutna till PBS, och det är också alla stora svenska fastighetsbolag och försäkringsbolag. Även Kronofogdemyndigheten är ansluten till PBS.