Kategori: Uncategorized

Det har nog inte undgått någon att regeringen med Stefan Löfven i spetsen har haft ett par turbulenta veckor. Det är IT-skandalen hos myndigheten Transportstyrelsen som har skapat en politisk kris med avsatta ministrar och hot om en missförtroendeförklaring mot hela regeringen. De flesta politiska kriser ger effekter långt utanför den rent politiska sfären och framför allt till den allmänna ekonomin. Kriserna ger nämligen upphov till osäkerhet, och osäkerhet har aldrig varit gynnsamt för ekonomi. Hur är det då med den nuvarande prekära situationen i regeringen – kommer den att påverka din och min ekonomi?

Börsen och finansmarknaderna

När Stefan Löfven kom med sitt besked om att han hade ombildat regeringen genom att bland annat peta inrikesminister Anders Ygeman och infrastrukturminister Anna Johansson svarade börsen med en axelryckning. Visst har börsen haft en svag utveckling den senaste tiden, men regeringskrisen är ingen direkt orsak till det. Det har inte hänt särskilt mycket på valuta- eller räntemarknaderna heller. Överlag har krisen haft endast mycket små effekter på ekonomin som helhet.

Politisk osäkerhet de kommande åren

Regeringskrisen, som uppkom i kölvattnet av att IT-skandalen hos Transportstyrelsen uppdagades, utgjorde en möjlighet för partiledarna för partierna i Alliansen samt Sverigedemokraterna (och delvis också Vänsterpartiet) att rikta kraftig kritik mot Stefan Löfvens regeringsbildning. Även om det verkar som att den akuta krisen snabbt kan ebba ut när riksdagen öppnar senare i höst innebär händelserna under slutet av juli att det finns en stor barriär mellan Alliansen och Sverigedemokraterna på ena sidan och regeringspartierna på andra sidan. Det kan försvåra arbetet i riksdagen till exempel när det gäller ekonomiska frågor. Riksdagen kan hamna i ett baklås som omöjliggör eller försenar planerade beslut och det är inget som gynnar Sverige eller svensk ekonomi.

Om det problematiska läget fortsätter in i 2018 och kanske också över valet i september 2018 finns risken att det uppstår stora osäkerheter kring vart landet är på väg. Det kan leda till att samhällsinvesteringar skjuts på framtiden, att företag inte vågar expandera och att medborgarna håller hårdare i plånboken. Om så sker kan den politiska krisen ge stora effekter på din och min ekonomi.

P2P, som är en förkortning av peer to peer, är något som tidigare förknippades mest med en gråzon inom nedladdning av filmer och musik. Genom P2P-nätverk som Napster och Kazaa kunde privatpersoner dela upphovsrättsskyddat material mer eller mindre anonymt över nätet. Idag är dessa nätverk i princip borta, men peer to peer lever kvar i allra högsta grad. Idag är det emellertid finansiering, och särskilt i form av privatlån och smslån, som är i fokus. Genom P2P-lån kan lånen, enligt de aktörer som erbjuder långivning enligt detta koncept, bli betydligt billigare för låntagarna.

Du lånar av en annan privatperson

Peer to peer inom långivning handlar om att låntagaren lånar pengar av en privatperson som vill få avkastning på sitt sparkapital. Det finns alltså ingen internetbank som är motpart. Internetbankens uppgift är istället att administrera den plattform som möjliggör att långivare och låntagare kan mötas.

Till skillnad från P2P för exempelvis delning av filer, finns inom P2P-lån emellertid ingen direktkontakt mellan låntagare och långivare. En sådan hantering skulle för det första inte vara förenlig med den sekretess som båda parter vill säkra. För det andra skulle det vara mycket omständligt att exakt matcha långivarnas kapital med låntagarnas behov av lån.

Istället är upplägget så att långivarna, som är helt vanliga privatpersoner (vissa aktörer inom P2P-lån välkomnar emellertid även företag), gör överföringar till en slags pott av utlåningsbara medel. De väljer sedan att antingen låta plattformen matcha delar av saldot med låneansökningar eller leta upp anonymiserade låneansökningar för individuella investeringar. Den absoluta majoriteten väljer den automatiska matchningen, särskilt eftersom den ger en automatisk riskspridning.

Både för smslån och blancolån

P2P-lån har hittills framför allt inriktats mot blancolån på lite större belopp. Det är nämligen för dessa lån som de främsta fördelarna (se nedan) blir som störst. P2P för smslån på mindre summor är dock något som växer ganska snabbt. Det är samma princip som gäller för dessa lån. Det senaste året har det faktiskt också lanserats ett par tjänster för P2P inom företagslån. Även denna typ av lån bygger på idén att privatpersoner lånar ut sitt överskottskapital.

Låga transaktionskostnader

En stor fördel med konceptet med peer to peer-lån är att transaktionskostnaderna blir låga. Det beror på att matchningen sker automatiskt utan den mer omfattande handläggningen som hanteringen i en vanlig bank ger upphov till.

En annan fördel är att den premie som den aktör som tillhandahåller plattformen debiterar är ganska blygsam. Det innebär att långivaren får en högre avkastning totalt och därför kan sänka sitt avkastningskrav. Det gör samtidigt att låntagaren kan erbjudas en mer konkurrenskraftig ränta.

Ska du utnyttja P2P-lån?

Om du behöver ta ett blancolån eller smslån kan det vara en god idé att titta på utbudet av P2P-lån. Om du har en god ekonomi kan du nämligen ha goda chanser att få en lägre ränta än vad banker och nischbanker kan erbjuda dig. Du ska dock vara uppmärksam på att själva låneprocessen kan ta lite längre tid i anspråk. Anledningen till det är att matchningen normalt tar tid. Ett lån kan bara betalas ut när det är fullt finansierat av långivarna.

Vem bör då registrera sig som långivare? Typexemplet är personer som har en del sparkapital som han eller hon vill sätta i arbete på annat sätt än på sparkonton eller i aktier och fonder. P2P-lån kan vara ett enkelt sätt att skapa diversifiering i sparande och investeringar. Samtidigt blir avkastningen betydligt högre än vad som gäller för traditionellt sparande. Det gäller bara att komma ihåg att det finns en kreditrisk kopplad till utlåningen. Om en låntagare inte betalar kommer långivaren att förlora den del av lånet som han eller hon har investerat i.